57 % av Sveriges matavfall hade inte behövt slängas. Utmaningen att ge mat för 9 miljarder människor blir inte lika stor om vi tänker smart. Det var något som diskuterades på ett seminarium om livsmedel “Maten som försvann” av AXTalk den 4 maj.

Antonia Ax:sson Johnson inledde dagen med egna reflektioner om sparsamhet. Hon är 40-talist och hennes föräldrargeneration var starkt präglade av krigsåren. En ständig rädsla präglade hur man levde, åt och firade. Sparsamhet var ett resultat av detta.

Professor Jan Lundqvist från SIWI berättar sen om dagens utmaningar är liknande de man hade under krigsåren. Att få mat för dagen är inte en självklarhet för alla och vi behöver se till att det finns mat för 9 miljarder människor år 2050. Detta kan lösas med större odlingar, bioteknik, nya matvanor eller sparsamhet. Matpriser hänger också ihop med energipriser och “peak oil”  ärett större mathot än den ökade befolkningen.

Ban Ki Moon tänker fel när han säger “Food price rises are Mass murder” angående etanoltillverkning av majs.  Enligt Jan Lundqvist finns det heller inga större samband med att större produktion av mat skulle rädda dagens svältande människor.

Tjuven är istället den ökade animalieproduktionen. När man konverterar spannmål till djurfoder eller etanol förloras energi. Men den del som går till etanol är väldigt liten när man jämför den energiförlust som blir av vid animalieproduktion. I USA står den animaliska andelen för 30 %, i Kina har andelen från någon procent ökat markant de senaste åren, målet är kanske 30 % där också. Det finns ett samband mellan BNP och efterfrågan på kött. Företagen tävlar om att vara först för att bli störst med köttproduktion i länder med växande ekonomi. Men vad får det för konsekvenser för miljön? www.foodproductiondaily.com

Låt oss återgå till den försvunna maten. Varför kastas det så stora mängder mat? Varje år slänger hushållen mer än 2700 000 ton hushållsavfall, en stor del av detta utgör matavfall.  Vad kan man gör för att minska svinnet?

Studenter från Forsbergs skola har gjort ett kommunikationsprojekt där de vill förmedla hur mycket mat som i onödan slängs varje år. “Tänk er en Kiwi, som färdats runt halva jordklotet, bara för att bli uppäten, och sen blir Kiwin inte uppäten. Hur tror ni han känner då?”. Mjölkpaketet konstaterade att hon inte alls var sur…

Mina lärdomar från dagen:

“köp en få två”  – men gratis är inte alltid kul

Med erbjudanden som “köp tre, betala för två” får butiken dig att handla mer än du behöver. I slutändan använder du kanske bara den ena produkten och den andra slängs i soporna när ”bäst före”-datum gått ut. Tipsa butiken om att du vill ha den andra produkten också, men inte idag. Kanske du kan få ett kvitto för att hämta ut den andra produkten en annan dag.

Bättre förr – då luktade, såg och smakade man

Idag kan det stå “minst hållbar till”, “bäst före” eller  “sista förbrukningsdag” på förpackningen.  Det betyder olika saker och vid den sistnämnda kommer de flesta konsumenter att slänga produkten vid datummärkningen. Bäst före behöver inte betyda ”släng produkten efter”. Det kan betyda att du istället ska vara extra varsam och kolla om produkten kan vara gammal.

Bäst före behöver inte betyda SLÄNG! – det kan betyda företagsstrategi

När jag läste en kurs i Teknisk Mikrobiologi fick jag lära mig att honung håller i 50 år. Men jag har ändå inte hittat en enda butik där datummärkningen för honung är mer än två år. Självklart ska man ha stor respekt för datummärkningar. Men ibland tvivlar jag på om märkningen stämmer.

Stäng dörren, det är kallt

Informera din  butik om att de kan tjäna många tusenlappar på att inskaffa kyldörrar till frysdisken och kylskåpen på grund av minskad energiförbrukning. Dessutom håller maten mycket längre.

Handla i den dyra närbutiken

Den är kanske dyrare, men det är det som är poängen. Åker du till stora köpcentret kommer du säkerligen handla mer och i större förpackningar. I många hushåll slängs mat på grund av detta. Stora förpackningar går inte åt och mat glöms bort och blir gammal.

Personligen tror jag mycket på biotekniken och att man ska se till att göra biogas av allt matavfall för att sedan ge tillbaka resterna till åkrarna för att återinföra näringen. Detta kräver såklart att matavfallet inte innehåller farliga kemikalier.

Tips, läs boken ”När du gör som jag vill” av Henrik Flexeus för att lära dig mer om hur du stimuleras till att konsumera det du inte behöver istället för det du behövde.

MvH

Christine